thinking about those days
jag lyssnar på keane och blir sentimental. jag vet att vi båda gått vidare och det känns bra men vad mycket man gått igenom tillsammans. sitter och tittar på gamla kroatien bilder. tänker på hur jävla mycket mer flört det blir så fort man sätter sig på planet mot ett varmare land. så himla härligt.
första året då jag träffade den snyggaste killen jag sett och det hela hände verkligen. vännen min och jag hoppade på bussen och verkligen sprudlande av glädje. festivalen hade startat och vi visste att det skulle bli en bra kväll. att den blev så bra hade vi inte ens kunnat hoppas på. bussen, ja bussen. och piren. det är nog det som symboliserar kroatien och killar med mest, och mirage, och fuego. om man tänker på killar då. hur vi satt på den där piren och du verkligen kände att det var över med skiten. "det här är början på en ny tid". fyrverkerierna small och jag har nog aldrig varit så lycklig (om man bortser från oasis, höhö). såklart satt det ett gäng killar en bit bort och du var på hugget.
"får min kompis sitta här medan jag går på toa", jag tror vi står för världens sämsta raggningsreplik. att alla mina flörter konstigt nog har med toaletter att göra är en annan sak. det första vi sa till varandra för två år sedan var faktiskt hur jävla äckliga toaletterna är på vissa ställen i kroatien (jag syftar på det med ett hål i marken, inte lätt).
tänker på hur jag snubblade ut ur toaletten detta året, full och lyckligare än på länge. brun och snygg var man liksom alla andra i ens omgivning. så ser man ett gäng killar, alla irländare och en tjej som senare smyger iväg både den kvällen och nästa, till ja, såklart the aussie guys (för att senare komma tillbaka). fuck, jag minns inte. jag vet bara att vi är bäst på sommarflörter, eller totalt värdelösa kanske man ska säga. det blir alltid en eller två och när man kommer hem glömmer man inte så lätt. jag vet att den ena av oss verkligen inte gör det och jag själv kan inte sluta tänka på våra resor och hur jävla underbart det kommer att bli i sommar. då är det resa på riktigt. men att återvända till kroatien. hur blir det? träffar man den där killen igen och får man till ett tredje dyk på en ny ö? jag vet inte, jag vet bara att jag gått vidare men ändå lever de där resorna kvar. inte glömma. det har varit fint att åka iväg från sverige och känna sig fri och lycklig. jag hoppas bara att det händer tusen gånger om.
den sista bilden består av en mirage. lägg märke till texten uppe i vänstra hörnet. inte sett det förän nu :O
första året då jag träffade den snyggaste killen jag sett och det hela hände verkligen. vännen min och jag hoppade på bussen och verkligen sprudlande av glädje. festivalen hade startat och vi visste att det skulle bli en bra kväll. att den blev så bra hade vi inte ens kunnat hoppas på. bussen, ja bussen. och piren. det är nog det som symboliserar kroatien och killar med mest, och mirage, och fuego. om man tänker på killar då. hur vi satt på den där piren och du verkligen kände att det var över med skiten. "det här är början på en ny tid". fyrverkerierna small och jag har nog aldrig varit så lycklig (om man bortser från oasis, höhö). såklart satt det ett gäng killar en bit bort och du var på hugget.
"får min kompis sitta här medan jag går på toa", jag tror vi står för världens sämsta raggningsreplik. att alla mina flörter konstigt nog har med toaletter att göra är en annan sak. det första vi sa till varandra för två år sedan var faktiskt hur jävla äckliga toaletterna är på vissa ställen i kroatien (jag syftar på det med ett hål i marken, inte lätt).
tänker på hur jag snubblade ut ur toaletten detta året, full och lyckligare än på länge. brun och snygg var man liksom alla andra i ens omgivning. så ser man ett gäng killar, alla irländare och en tjej som senare smyger iväg både den kvällen och nästa, till ja, såklart the aussie guys (för att senare komma tillbaka). fuck, jag minns inte. jag vet bara att vi är bäst på sommarflörter, eller totalt värdelösa kanske man ska säga. det blir alltid en eller två och när man kommer hem glömmer man inte så lätt. jag vet att den ena av oss verkligen inte gör det och jag själv kan inte sluta tänka på våra resor och hur jävla underbart det kommer att bli i sommar. då är det resa på riktigt. men att återvända till kroatien. hur blir det? träffar man den där killen igen och får man till ett tredje dyk på en ny ö? jag vet inte, jag vet bara att jag gått vidare men ändå lever de där resorna kvar. inte glömma. det har varit fint att åka iväg från sverige och känna sig fri och lycklig. jag hoppas bara att det händer tusen gånger om.
den sista bilden består av en mirage. lägg märke till texten uppe i vänstra hörnet. inte sett det förän nu :O
Kommentarer
Trackback
