för alla filmälskare
den bästa film jag såg i år måste ha varit this is england. jag ryser! scenografin, rollgestaltningarna, kläderna, musiken, omgivningen, handlingen, ja allt flöt på så perfekt. den lille killen alltså. åhåhåh. perfekt. jag mådde bra när jag såg den. jeansen, hängslena och fred perry tröjorna! det var så klockrent och fint.
pans labyrint var riktigt fin den med. jag byggde faktiskt mitt tal till svenskan (nationella provet) på den filmen. den slog mig så hårt. den lilla flickan som lever mellan den brutala verkligheten och den fantastiska fantasivärlden.
att de båda gick in i varandra på ett sätt fick en att tänka till. fantasivärlden var fantastisk men det behöver inte alltid vara som i en disney saga. det var en mörk fantasivärld där flickan fick utföra olika uppgifter som skulle göra allt bra igen. frågan är hela tiden om den mörka vuxensagan är en fantasivärld eller om allt faktiskt verkligen händer. man får tänka till själv, jag vet var jag står i den frågan. se den själva och häpnas. den är rysligt bra! att jag inte såg filmen på bio mår jag riktigt dåligt av. man ska se fantastiska filmer på bioduken och ingen annanstans!
det är faktiskt tre helt olika filmer jag har som topp tre i filmvärlden i år. den första om shane och hans äldre vänner i england 1983 då falklandskriget skakar befolkningen.
den andra om en mörk hemlighet som utspelar sig under andra världskriget.
i this is england skakar verkligheten befolkningen och i pans labyrint är man rädd för det hemska och söker sig till en annan dimension, en tillflykt som kanske inte heller är den bästa. man letar, men hittar man svaret? visst kan man tolka filmerna som lika på det sättet men egentligen finns det inte något som för dem samman, förutom att båda har med krig att göra och sökandet efter något bättre, men det sista är väl ständigt aktuellt?
300 såg jag för två månader sedan då det mesta var jobbigt. den enda som fanns där för mig var mamma och jag kände mig övergiven och tråkig. jag ville inte någonting. jag letade efter en film som kunde få mig att tänka på annat. vad jag inte anade var att det skulle vara en krigsfilm. jag vet inte om 300 ens fick bra kritik men det var den filmen som verkligen bevisade att en film kan göra så mycket. det var väl mest det. jag fick en varm känsla inom mig, det kändes bra att inte ha något gemensamt med rollinnehavarna, tiden, omgivningen, kläderna, allt! det är väl egentligen inte en film att drömma sig bort till i normala fall men det var väl just vad jag behövde då. något helt annat, något nytt. de blodiga krigsscenerna, de pampiga spartanerna och motståndarna som var dem underlägsna. det kändes som att se gladiator på nytt fast i en helt annan epok med mindre repliker och mindre bakgrund. det var bara nu kör vi. precis vad jag behövde. det låter konstigt. men det gav mig en kick.
för er som läser denna blogg tror jag inte att ni hade gillat varken denna eller pans labyrint, speciellt inte när jag berättar att den förstnämnda utspelar sig i spanien och det talas alltså bara spanska. men vad vet jag och mina förutfattade meningar. överraska mig! försök, är det något jag kan så är det filmer! jag vet att pans labyrint iaf inte får er besviken! och för er som inte sett this is england, se den!
pans labyrint var riktigt fin den med. jag byggde faktiskt mitt tal till svenskan (nationella provet) på den filmen. den slog mig så hårt. den lilla flickan som lever mellan den brutala verkligheten och den fantastiska fantasivärlden.
att de båda gick in i varandra på ett sätt fick en att tänka till. fantasivärlden var fantastisk men det behöver inte alltid vara som i en disney saga. det var en mörk fantasivärld där flickan fick utföra olika uppgifter som skulle göra allt bra igen. frågan är hela tiden om den mörka vuxensagan är en fantasivärld eller om allt faktiskt verkligen händer. man får tänka till själv, jag vet var jag står i den frågan. se den själva och häpnas. den är rysligt bra! att jag inte såg filmen på bio mår jag riktigt dåligt av. man ska se fantastiska filmer på bioduken och ingen annanstans!
det är faktiskt tre helt olika filmer jag har som topp tre i filmvärlden i år. den första om shane och hans äldre vänner i england 1983 då falklandskriget skakar befolkningen.
den andra om en mörk hemlighet som utspelar sig under andra världskriget.
i this is england skakar verkligheten befolkningen och i pans labyrint är man rädd för det hemska och söker sig till en annan dimension, en tillflykt som kanske inte heller är den bästa. man letar, men hittar man svaret? visst kan man tolka filmerna som lika på det sättet men egentligen finns det inte något som för dem samman, förutom att båda har med krig att göra och sökandet efter något bättre, men det sista är väl ständigt aktuellt?
300 såg jag för två månader sedan då det mesta var jobbigt. den enda som fanns där för mig var mamma och jag kände mig övergiven och tråkig. jag ville inte någonting. jag letade efter en film som kunde få mig att tänka på annat. vad jag inte anade var att det skulle vara en krigsfilm. jag vet inte om 300 ens fick bra kritik men det var den filmen som verkligen bevisade att en film kan göra så mycket. det var väl mest det. jag fick en varm känsla inom mig, det kändes bra att inte ha något gemensamt med rollinnehavarna, tiden, omgivningen, kläderna, allt! det är väl egentligen inte en film att drömma sig bort till i normala fall men det var väl just vad jag behövde då. något helt annat, något nytt. de blodiga krigsscenerna, de pampiga spartanerna och motståndarna som var dem underlägsna. det kändes som att se gladiator på nytt fast i en helt annan epok med mindre repliker och mindre bakgrund. det var bara nu kör vi. precis vad jag behövde. det låter konstigt. men det gav mig en kick.
för er som läser denna blogg tror jag inte att ni hade gillat varken denna eller pans labyrint, speciellt inte när jag berättar att den förstnämnda utspelar sig i spanien och det talas alltså bara spanska. men vad vet jag och mina förutfattade meningar. överraska mig! försök, är det något jag kan så är det filmer! jag vet att pans labyrint iaf inte får er besviken! och för er som inte sett this is england, se den!
Kommentarer
Trackback
